HISTORIK
En arbetsam historia
I starten var det motigt, många var de i samhällets elit som motarbetade en skolform som grundade sin undervisning på att folk ur arbetaklassen skulle lära sig mer om demokrati och religionsfrihet. Efter avslaget anslag från den tidens kommun på 900 kronor, stod det klart att även de statliga pengarna skulle utebli.
En kamp mot den politiska högern en den konservativa kyrkan började. En strid, där grundarna Karl-Erik Forsslund, författare och folkbildare, Uno Stadius, etablerad folkbildare och Gustav Ankarcrona, konstnär, skulle mobbas och motarbetas av borgerliga politiker. Angreppen var många och hårda.
Då slöt arbetarrörelsen och kooperationen upp bakom grundarna, samlade in medel på bland annat fackföreningsmöten och konstnär Eva Bonnier bestämde sig för att bidra med en på den tiden betydande summa – 1000 kronor. Striden för Brunnsviks folkhögskola blev en riksangelägenhet och en symbol för demokratin och allas rätt till utbildning, oavsett bakgrund eller kön. Den ideella föreningen Brunnsviks Folkhögskola bildades
Det skulle också bli ur arbetarrörelsen man från hela landet sökte sig till den första vinterkursen år 1906.
Från tanken på en hembygdsskola för böndernas söner och döttrar utvecklades Brunnsvik i stället till en skola för att ge kortutbildade personer ur arbetarrörelsen chans till utbildning, eller vidare studier för möjlighet till arbete. Allt för att ge en möjlighet att påverka samhället.
1912 hölls ett tal av Rickard Sandler, en lärare på skolan, där han förordade decentraliserad utbildning för arbetarrörelsen. Så startades Arbetarnas Bildningsförbund ABF. De blev vid sidan av LO och Kooperationen den tredje huvudmannen på Brunnsviks Folkhögskola.
Historia har skrivits här på Brunnsvik genom decennierna. Brunnsvik har varit delaktig i det svenska folkhemmet, här har kampen för löntagarnas rättigheter varit i ständigt fokus. Här har berömdheter som Dan Andersson, Arne Geijer Maurit Paulssen och Stig Sjödin börjat sin bana.